Minou´s Passoversida                                                                                                                                                                                                                                                            
   

 

 

 

 

 

 

Latest »

 

 

 

Seder (hebr. סֵדֶר [sēder] ‘ordning’) är den judiska högtidsmåltiden som firas den första (i diasporan den första och andra) dagen av högtiden pesach.

 

De olika symboliska rätterna syftar på Israels uppbrott ur Egypten. De är matza (osyrat bröd) som påminner om hur brödet inte hann jäsa, marór (bittra grönsaker, till exempel rädisor) som påminner om Israels lidande i Egypten, ättika el. saltvatten (folkets tårar), charoset ("murbruk") av riven frukt, nötter och vin som påminner om det tegel som folket fick slå åt farao)). Fyra bägare vin ingår.

 

I ashkenazisk tradition finns det en särskild "Elias bägare" för den väntade profeten.

 

Under måltiden skall det yngste barnet fråga familjeöverhuvudet om innebörden av de olika maträtterna; frågor och svar ingår i den särskilda påskhaggadan. Sedermåltiden har på så sätt en undervisande funktion.

 

 

 

 

 

Fil:Star of David.svg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Herren ska nämligen gå fram genom landet och döda egyptierna, men när han ser blodet på dörrposterna och övre dörrkarmen, ska han gå förbi det huset och inte tillåta Fördärvaren att gå in och döda den förstfödde.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uttåget ur Egypten, på latin Exodus, av grekiska Exodos (έξοδος),

 

 hebreiska יציאת מצרים, Yetsi'at Mitzrayim,

är en händelse som det berättas om i Andra Moseboken kapitel 1-18 i den hebreiska Bibeln (Tanach), om hur israeliterna befrias ur sin fångenskap i Egypten.

 

 

 

 

 

 

Berättelsen fortsätter även i Fjärde och Femte Moseboken (hebr. במדבר, Bamidbar och דְּבָרִים, Devarim)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Matsa


8 kakor

4 dl grahamsmjöl
1 1/2 dl vatten
1/2 tsk salt

Blanda ihop ingredienserna till en deg. Lägg ut den på mjölat bakbord. Dela i åtta bitar och forma små bollar. Kavla ut tunt, gärna med kruskavel, till åtta kakor. För över försiktigt med stekspade till plåtar med bakplåtspapper. Nagga dom lite och grädda i 250 grader i ca 8 min. Låt svalna på galler. Förvara i burk

 

 

 

 

 

 

Det osyrade brödets högtid  

 

 

  Påskfirandet har sitt ursprung inom den judiska traditionen. Där började man fira påsk till minne av uttåget ur Egypten. Jahve, judarnas gud, såg till att flera olyckor drabbade Egypten bl a att alla förstfödda gossebarn skulle dödas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 För att judarna inte skulle drabbas uppmanade Jahve dem att slakta ett lamm. Blodet skulle de stryka på sina dörrar. Då kunde mordängeln gå förbi husen och de judiska gossebarnen klarade sig. Farao frigav judarna.
Till minne av denna händelse firar judarna ”pesach” som betyder ”skonande förbigång”. Av pesach kommer vårt ord för påsk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Den judiska påsken firas under flera dagar i slutet av mars eller i början av april. Familj och vänner samlas till en gemensam måltid, seder. Då läser och sjunger man ur boken haggada. Viktigt på måltidbordet är det osyrade brödet, matza, som inte hann jäsa innan judarna lämnade sina hem på väg ut ur Egypten. På bordet finns också bittra örter, ägg, äpplen, mandel, russin, kanel och vin. Allt som är framdukat symboliserar olika händelser från judarnas fångenskap i Egypten och uttåget därifrån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

INFÖR PESACH





 

Vad är Chametz?

 


Chametz är en generell term för all mat och dryck som görs av vete, råg, korn, havre eller dess biprodukter, vilka är förbjudna på Pesach för de är jästa. Även mat som endast har en liten del Chametz är förbjuden och måste tas ut ur hemmet. 

Att söka och plocka undan Chametz 

På tisdag  söks hemmet formellt igenom med ett tänt stearinljus. Det är traditionsenligt att placera ut bitar med hårt bröd på olika platser i hemmet före sökningen på ett sådant sätt att den som söker finner dem. Enligt Kabbalan placerar man ut 10 sådana bitar.

 

Före sökningen påbörjas läses följande välsignelse:

BARUCH ATA ADONAI ELOHEINU MELECH HAOLAM ASHER KIDESHANU BEMITZVOTAV VETZIVANU AL BIUR CHAMETZ.

Översättning: Välsignad vare Du, Herre, vår G-d, Universums Kung, som har helgat oss med Hans bud och har påbjudit oss om undanplockandet av Chametz.

 

 

Man skall genomföra sökningen med ett ljus vid alla mörka och undangömda platser, även i sprickor i golvet. Andra familjemedlemmar bör stå i närheten så de kan höra välsignelsen så var och en därefter kan söka i sitt egna utrymme, utan att samtala däremellan. Sök först igenom rummet där välsignelsen sades.

Efter sökningen avslutats måste man vara försiktig så den Chametz som sparats för att äta på morgonen förvaras på säker plats och att smulor ej sprider sig.

Efter sökningen måste man även avsäga sig ägarskap av eventuell Chametz man glömt eller ej hittat. Detta gör man genom att säga:

Allt jäst i mitt ägarskap som jag ej sett eller plockat undan vilken jag ej är medveten om skall anses vara mig avsagt och ägarlöst såsom dammet på jorden.

På onsdag  , tidigt på morgonen, skall man bränna sin Chametz i en eld och avsäga sig den. Detta gör man genom att säga:

Allt jäst i mitt ägarskap, vare sig jag har sett det eller ej, observerat det eller ej, plockat undan det eller ej, skall anses vara mig avsagt och ägarlöst såsom dammet på jorden. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Försäljning av Chametz 


Eftersom det är förbjudet att äga Chametz under Pesach måste all Chametz man ej gjort sig av med säljas till en icke-jude. Chametz som är i en judes ägarskap under Pesach får ej användas, ätas, köpas eller säljas, även efter Pesach är över. Därför, all Chametz som ej äts eller bränns före Pesach och alla köksredskap som använts med Chametz som ej görs tillräckligt rent måste ställas undan för förvaring. Förvaringsutrymmet bör låsas eller tejpas igen och leasas sedan ut till icke-juden vid försäljningen av Chametz.

Då det föreligger många komplexa legala aspekter bakom försäljningen bör endast en kompetent rabbin förlitas att verkställa den. Rabbinen agerar agent både vid försäljningen av Chametz till en icke-jude morgonen före Pesach börjar, och även för återköpet kvällen efter Pesach går ut.

 

 


Att förbereda köket 


Tallrikar och bestik 

Det är bäst att ha en speciell uppsättning tallrikar, bestik, kastruller, stekpannor och andra köksverktyg som endast används för Pesach. Om det är nödvändigt kan vissa köksredskap som används under resten av året användas under Pesach om de "kashras" före Pesach börjar. Kashrings-lagarna är ganska komplexa och sättet att kashra på är beroende av vilket material de är gjorda av, samt hur de har använts med Chametz. Det är därför rekommenderat att man vänder sig till en kompetent halachisk person eller myndighet för konsultation över hur och om ett specifikt köksverktyg kan kashras för Pesach.

 

 

Ugn 
Gör noggrant rent varje liten del av ugnen. Värm sedan ugnen till dess högsta temperatur i en till två timmar. Ståldelarna skall hettas upp tills de blir glöd-heta.

 

 

Mikrovågsugnar 
Gör noggrant rent mikrovågsugnen. Fyll en tom behållare, som ej använts de senaste 24 timmarna, med vatten. Sätt på mikron och låt vattnet ånga. Stäng av och torka av insidan. För använding av mikron under Pesach lägg in en platt bit styrofoam eller ett annat tjockt objekt för att separera bottnen av mikron med tallriken. Maten bör täckas över från alla sidor vid användning i mikron.

 

Diskho 
Gör noggrant rent diskhon. 24 timmar före kashring är det ej tillåtet att hälla varmt vatten från Chametz-kastruller i diskhon. Koka sedan efteråt upp vatten i en ren kastrull som ej använts på 24 timmar och häll sedan tre gånger på varje del av diskhon.

 

Kylskåp, frys, skåp, garderober, bord och diskbänkar 
Gör noggrant rent och skrubba dem för att få bort alla smulor och andra rester. Täck sedan över alla ytor som kommer att komma i kontakt med varm mat eller köksverktyg.

 

Bordsdukar och servetter 
Tvätta rent utan stärkelse.

 

Bilar, garage, etc. 
Damsug din bil, gör noggrant rent din källare, garage eller annnan egendom du har. Det är speciellt noggrant med saker du kommer använda eller rum du kommer att utnyttja under Pesach.


 

 

 

 

 

 

 

 

INFÖR

 

 

SEDERN

 

 

 

 

Matzan 
En av helgens primära uppgifter är att äta Matza under Sedern. Det är mycket rekommenderat att använda "Shmura Matza" för att uppfylla detta påbud. Matza äts tre gånger under Sedern:

1. Efter historien om uttåget ur Egypten berättats äts Motzi Matzah. 
2. För "smörgåsen" - Korech. 
3. För Afikoman vid slutet av måltiden.

För varje tillfälle bör Matzan ätas inom fyra minuter. Hur mycket räknas som en tillräckligt stor bit Matza? Hälften av en Shmura Matza är tillräckligt.

 

 

 

 

 

 

 

 


Vinet 
För de vart och en av de fyra vinbägarna som skall drickas under Sedern är det att föredra helt outspätt vin. Vid behov får man dock spä ut vinet med druvjuice. Något som ej kan dricka vin får ersätta vinet helt med druvjuice. Man dricker ett glas med vin fyra gånger under Sedern:

1. Efter Kiddush. 
2. Efter historien om uttåget ur Egypten berättats, innan man äter Matzan. 
3. Efter bordsbönen. 
4. Efter man läst Hallel.

Det är att föredra att man dricker ett fullt glas varje gång. Det är dock tillräckligt att dricka det mesta ur varje glas.

 
 
 
 
 
 
De Bittra Örterna


 

De bittra örterna äts en gång efter Matzan ätits, och än en gång med Matza
 
i "Hillel-smörgåsen" (se Haggadan).
 
Det finns två sorters bittra örter man får använda vid Sedern, enskilt eller i
 
kombination med varandra:
 
1. Skalad och riven pepparrot. 
 
2. Romansallat.


 

 

 

 

 

Passover Seder Small Poster

 

 



 

Förberedelse av Sederfatet (Ke'ara) 

 

Tre Matzot placeras ovanpå varandra på ett fat eller servett, och täcks sedan över. Dessa tre Matzot symboliserar de tre judiska grupperna: Präster, Leviiter och Israeliter. De påminner oss även om de tre mått fint mjöl Abraham bad Sara att använda i bakningen av Matza när de besöktes av de tre änglarna. I praktiken behövs tre Mazot för att kunna bryta den mittersta Matzan i tu, och så vi fortfarande har två hela Matzot över för att säga Hamotzi (välsignelsen över bröd).

På en liten duk eller ett fat som placeras ovanför Matzoten placeras följande:

 

Zeroa - Lammbenet 
Lammet som offrades kvällen före utvandringen ur Egypten symboliserade självuppoffring och tro, vilket representerades av Zeroa. Traditionen ersätter lammet med en kycklingnacke som inte äts, utan den tjänar som en påminnelse att trots vi närmar oss frihet genom Sedern så kommer inte den slutliga friheten före den slutliga befrielsen.

 

Beitza - Ägget 
Under det heliga templets dagar gjorders ett "festival offer" under Pesach. När detta inte kan göras längre så används ett hårdkokt egg för att symbolisera vår sorg. På vissa sätt så reflekterar detta val vårt folk; ju hetare vattnet är desto starkare blir våra själar.

 

Maror - De Bittra Örterna 
Det bittra livet i Egypten symboliseras på Sederbordet av Maror. Genom detta så förstår vi att meningen med svårigheter är att det gör oss starkare.

 

Charoset 
Som slavar använde vi murbruk - som symboliseras av Charoset - för att göra tegelsten. Äpplet som blandas med nötter får Charoset att symbolisera det söta, eller goda, hos de judiska kvinnorna som gömde deras manliga spädbarn, eftersom de visste att Farao annars skulle dräpa dem.

 

Karpas - Grönsak 
Egyptierna förstörde våra förfäders livsgnista med hårt arbete som inte tycktes komma till ända. En olagad grönsak, vanligtvis en lök eller potatis, doppas i saltvatten innan den äts för att symbolisera smaken av deras lidande - och genom det se möjligheten i att sätta oss över vårt eget lidande.

 

Chazeret - Romansallat 
De tidiga stegen i exil var trevliga, men såsmåningom blev slaveriets orättvisor överväldigande. Så är ofta smaken av Chazeret när man först smakar det (Chzeret är en ört, ofta används rommansallat. Inledningsvis är den mild, men efter ett tag övertar den bittra smaken). Chazeret ätes med Maror, och i Korach-smörgåsen.


 

 

 

                     

 

 

 

                                                                                         


SEDERN - EN HANDLEDNING

 

 

I Våra Förfäders Fotspår 
Under Sedermåltiden bör varje person känna sig som om man själv var på väg ut ur Egypten. Med börjar med patriarkerna, Abraham, Isak och Jakob, och räknar sedan upp det judiska folkets väg till Egypten och återberättar deras lidanden och förföljelse. Vi är med dem då G-d skickar de tio plågorna för att straffa Farao och hans land och följer sedan vägen ut ur Egypten och över Röda Havet. Vi bevittnar miraklet då G-d delar havet och låter israeliterna passera för att sedan skölja över den egyptiska armén.

 

Kadesh - Välsignelsen 
Sederceremonin börjar med en läsning av Kiddush, för att proklamera festens helgedom. Detta görs med ett glas vin, det första av fyra glas som drickes tillbakalutat under Sederns gång.

 

 

 

 

De Fyra Vinbägarna

 

 


Varför dricker man fyra glas? Toran beskriver frihet på fyra sätt i samband med med befrielsen ifrån Egypten (see Exodus 6:6-7). Israels barn åstadkom 4 saker under deras exil: (1) De bytte ej sina hebreiska namn; (2) de fortsatte att prata sitt språk, hebreiska; (3) de behöll sin höga moral; (4) de förblev lojala mot varandra. Man dricker vin för att det är en symbol för glädje och lycka.

Varför Vi Lutar Oss 
När vinet dricks och när man äter Matzah så lutar vi oss åt vänster för att förtydliga att vi är ett fritt folk. Under gamla tider var det bara fria människor som hade lyxen att kunna sitta tillbakalutat under måltiden.

 

 

Urchatz - Tvagning 
Vi tvager våra händer på det sedvanliga rituella sättet som görs vid måltider, med den sedvanliga välsignelsen.

 

 

 

Karpas - "Förrätten"

 

 


Nästa steg under Sedermåltiden, Karpas, innebär att vi doppar mat i vatten, judisk lag kräver att den endera ätes med bestick eller att end händer tvättas. På Sederaftonen gör man det mer ovanliga för att väcka barnens nyfikenhet. En liten bit lök eller potatis doppas i saltvatten och ätes (efter att välsignelsen över grönsaker läses). Doppandet av Karpas i saltvatten är ett sätt att visa nöje och frihet, som fortsätter att väcka barnens nyfikenhet. När det Hebreiska ordet "Karpas" läses baklänges, syftar till det tunga arbetet som gjordes av de 600,000 judarna i Egypten. [Bokstaven 'Samech' har den numeriska motsvarigheten av 60 (60 gånger 10,000), emedan de sista tre bokstäverna på hebreiska stavar "perech," det vill säga tungt arbete.] Saltvattnet symboliserar tårarna som våra förfäder fällde i Egypten.

 

 

 

 

 

Yachatz - Att Bryta Matzan

 

 


Den mittersta Matzan på Sederfatet bryts i två. Den större delen läggs åt sidan för att sedan användas som Afikoman. Denna ovanliga handling fångar inte enbart barnens intresse återigen, utan påminner oss även om hur G-d delade på Röda Havet för att möjliggöra det judiska folkets korsning över torrt land till den andra sidan. Den mindre delen av Matzan läggs tillbaka till Sederfatet. Den brutna mittersta Matzan symboliserar blygsamhet och äts senare som "fattigdomens bröd".

 

 

 

 

Maggid - Haggadan

 


Vid detta ögenblick bjuds de fattiga in deltaga i Sedern. Sederfatet flyttas åt sidan och ett andra glas med vin hälls upp. Barnen ställer nu med nyfikenhet de fyra frågorna: "Ma nishtana halayla haze mikol haleylot?" - "Varför är denna kväll olik alla andra kvällar?" Varför endast Matza? Varför doppar vi? Varför bittra örter? Varför ligger vi lutade mot kuddar som om vi vore kungar? Barnens frågor leder till den mest betydelsefulla Mitzvan under Pesach, vilken dessutom är höjdpunkten av Sederceremonin: Haggadan - berättelsen om uttåget från Egypten. Svaret inkluderar en kort historisk översikt, en beskrivning av israeliternas påtvingade lidande, en uppräkning av de tio plågor som hemsökte egyptierna samt en genomgång av de mirakel som Herren framkallade för att frälsa sitt folk.

 

 

Rachtzah - Tvagning Före Måltiden 
Efter att ha avslutat den första delen av Haggadan genom att (lutandes) dricka det andra vinglaset, tvättas händerna igen. Denna gång görs det med de sedvanliga välsignelserna, som görs innan man äter bröd.

 

 

 

Motzi Matza - Vi Äter Matzan

 

 

 

Lyft upp de tre Matzot (med den brutna i mitten) och säg den sedvanliga välsignelsen för bröd. Sedan läggs den understa Matzan tillbaka på fatet. Med den översta Matzan och den brutna Matzan fortfarande upplyfta läses den speciella välsignelsen "Al Achilat Matza". Bryt sedan av en bit från varje Matza och äte bägge bitar tillsammans, lutandes i din stol.

 

Maror - De Bittra Örterna 
Ta av de bittra örterna och doppa i charoset, vilket du sedan skakar av. Läs välsignelsen "Al Achilat Marror" och ät, utan att luta Dig.

 

Korech - "Smörgåsen" 
I linje med traditionen som den stora talmudiska rabbinen Hillel instiftade äts nu en "smörgås" gjord av Matzah och Maror. Bryt av två bitar av den undre Matzan. Doppa sedan bittra örter i Charoset och lägg mellan de två Matzabitarna. Säg "Kein asah Hillel..." och ät "mackan" med du lutar dig.

 

 

 

Shulchan Orech - Festmåltiden 

 


Festmåltiden serveras nu. Vi börjar med att äta ett hårdkokt ägg doppat i saltvatten. En rabbin tillfrågades en gång om varför judar äter ägg under Pesach. "Därför att ägg symboliserar judarna", svarade rabbinen. "Ju mer ett ägg bränns eller kokas, desto hårdare blir det". OBS! Kycklinghals äts ej under Sedermåltiden.

 

Tzafun - Fram Från Gömstället 
Efter måltiden tas den "gömda" Matzahalvan som lades åt sidan som Afikoman ("efterrätt") ut för att ätas. Den symboliserar Påsklammet som åts vid slutet av måltiden. Alla bör äta en bit av Matzan, lutandes, före midnatt. Efter Afikoman ätits varken dricker eller äter vi något mer, förrutom de två återstående glasen med vin.

 

Barech - Välsignelser Efter Måltiden 
Det tredje vinglaset fylls och Bordsbönen läses. Efter Bordsbönen läses välsignelsen över vin och det tredje vinglaset drickes medans vi lutar oss åt sidan. Nu fyller vi på Eliyahu Hanavi's bägare med vin, samt våra egna glas för fjärde gången. Vi öppnar dörren till hemmet och läser en symbolisk inbjudan till profeten Eliyahu som är den som skall föranleda Messias ankomst.

 

 

Hallel - Sånger, Välsignelser

 

 


Vid denna stund, då vi erkänt Herren och Hans unika vägledning för det judiska folket, tar vi ytterligare ett steg och sjunger sånger av välsignelse. Efter vi läst Hallel läser vi ännu en gång välsignelsen över vin och dricker den fjärde vinbägaren, lutandes.

 

 

 

 

 

 

 

Nirtzah - Mottagande Efter att ha genomfört Sedern som man skall kan vi vara säkra på att det har mottagits väl av den Allsmäktige. Vi avslutar med att säga "Leshana haba'a b'Yerushalyim" - Nästa År I Jerusalem.


 

   

 

 

 

 

 

 

 

Judisk tideräkning

Den judiska tideräkningen är en tideräkning som numera används i religiösa sammanhang. Tidigare var den mer spridd, och den bygger på både solen och månen. De judiska månaderna räknas från nymåne till nymåne, d.v.s. 29 1/2 dagar. Därför har den ena månaden 29 dagar och nästa 30 dagar. Det betyder att tolv månader blir 354 dagar. För att det judiska året ska stämma överens med solåret, har man räknat ut att man måste sätta till en extra månad sju gånger på nitton år. Judiska veckodagar har inga namn förutom den sjunde dagen som är sabbat.

 

 

 

 

 

 

 

 

De judiska månadsnamnen är följande:

Tishri Tebet Veadar Sivan
Marchesschvan Schebat Nisan Tammuz
Kislev Adar Ijar Ab Elul

15 Nisan - Pesach

Denna högtid infaller i slutet av mars eller början av april. Pesachfesten varar åtta dagar.

 

 

 

News »

 

 

 

 

Varför är inte denna kväll som alla andra kvällar? Så sjunger det yngsta barnet i familjen under sederkvällen, den kväll då judar firar högtiden pesach.

 

 Guds ängel gick förbi de israelitska hemmen när de egyptiska drabbades av tio svåra plågor.

 

 

 

 

Under de två första pesach-kvällarna (i Israel endast den första) håller man "seder", en rituell Pesach-måltid, i hemmet. Inledningen till måltiden är utformad som en pedagogisk lektion för barn, under vilken de närvarande intar olika smårätter såsom charoset, en blandning av malda nötter, äpplen och kryddor som symboliserar murbruket som användes för bygget av städer i Egypten, och bittra örter som symboliserar de bittra tårar som var judarnas lott under slaveriet under farao i Egypten (1300-talet f.Kr.). Under sederkvällarna läser man Pesach-berättelsen ur en bok som kallas Haggada ("Berättelse").

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Haggada (הגדה) – ett formulär som innehåller ordningen för och texterna till den liturgiska judiska påskmåltid, som ska förrättas i varje judiskt hem under den judiska påskens (pesach) första två kvällar (i diasporan; i Israel endast den första kvällen).

Detta görs i efterrättelse av det bibliska budet om att tiderna igenom minnas uttåget från träldomen i Egypten. Haggada fick sin nuvarande form i det antika Israel; exakt när är omöjligt att fastställa, men skäligt är att anta perioden omkring 180–280 e.Kr.

 

 

 

 

 

 

photocat.eu © 2000 • Privacy Policy • Terms Of Use